Så hänger SRHR och socialt arbete ihop

Publicerad den

Hivprevention Sexuell hälsa

SRHR står för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Men hur hänger SRHR ihop med socialt arbete? Och varför är det viktigt att föra samman de båda områdena?

Här får du lära dig mer om begreppet SRHR. Längre ner i texten hittar du också argument som förklarar varför det är viktigt att arbeta med SRHR i socialt arbete.

Vad betyder SRHR?

SRHR är ett samlingsnamn för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Här förklaras vad de olika delarna innebär [1]:

Sexuell hälsa handlar om livskvalitet och personliga relationer, om rådgivning och hälsovård. Det innebär ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten; det är inte bara avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld.

Reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande kring det reproduktiva systemet och alla dess funktioner och inte bara frånvaro av sjukdom. Det kan sammanfattas med

  • möjlighet till ett tillfredsställande och tryggt sexualliv utan oro för sjukdom
  • förmåga till fortplantning
  • frihet att planera sitt barnafödande
  • tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering
  • tillgång till en god hälso- och sjukvård så att människor kan genomgå graviditet och förlossning i trygghet och att föräldrar ges bästa möjlighet att få friska barn.

Sexuella rättigheter ingår i de mänskliga rättigheterna och innefattar rätten för alla människor, att bestämma över sin egen kropp och sexualitet utan att utsättas för diskriminering.

Reproduktiva rättigheter omfattar den enskilda individens rätt att bestämma antalet barn och hur tätt dessa ska komma, tillgång till preventivmedel samt få tillgång till sexuell upplysning och utbildning. Dessa rättigheter ska varje människa kunna hävda utan risk för diskriminering, våld eller tvång. 
  

Vad är sexualitet?

Sexualitet är en aspekt av att vara människa som svårligen låter sig ringas in. WHO gör dock ett försök i en definition:

”Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa; man, kvinna och barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv.

Sexualitet är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet, den uttrycks i vad vi känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring. Sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och genom detta vår fysiska och psykiska hälsa.”

Hur hänger sexuell hälsa och social utsatthet ihop?

Nu har vi slagit fast att sexualitet är en integrerad del av alla människor och att den påverkar våra liv oavsett vilka sexuella praktiker eller preferenser vi har. Vi har också konstaterat att alla människor har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, och att de sexuella rättigheterna ingår i de mänskliga rättigheterna. Men varför är detta relevant för oss som praktiserar inom det sociala arbetet?

Forskning visar att sociala problem och social utsatthet påverkar den sexuella hälsan negativt[2]. Därför kan det antas att det sociala arbetets klienters SRHR sämre tillgodoses än den övriga befolkningens.

Det har också visat sig att exempelvis utsatthet för hiv ofta korrelerar med utsatthet i övrigt. Därför anges också i den nationella strategin mot hiv/aids att det är särskilt viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i kön, klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder för att förebygga och minska konsekvenserna av hiv och aids[3]. Detta ingår i det sociala arbetets fält.

Social rättvisa en grundläggande förutsättning för hälsa

Social rättvisa och jämlikhet är grundläggande premisser för hälsa. Social exkludering identifieras som en nyckelorsak till ohälsa. Hiv må vara ett biologiskt virus, men det sprids via människors beteenden som i sin tur styrs av sociala processer[4]. Malin Lindroth[5] visar t.ex. i sin avhandling Utsatthet och sexuell hälsa att både sexuellt risktagande och sexuell utsatthet är betydligt högre bland unga som placerats på SIS-institution jämfört med andra i samma ålder. Även Milner och Myers (2007) argumenterar för att sexuell hälsa är en del av socialt arbete eftersom det finns ett tydligt samband mellan sexuell ohälsa, fattigdom och social exkludering.

Sammanfattningsvis:

  • alla berörs av sexualitet
  • alla har rätt till sexuell hälsa
  • sexuell hälsa påverkas av sociala problem

Är det verkligen socialarbetarens uppgift att jobba med SRHR?

Nu är vi alltså överens om att de klienter vi träffar i socialt arbete kan ha en större sexuell ohälsa och sämre tillgång till de sexuella och reproduktiva rättigheterna än övriga befolkningen. Det betyder ju inte per definition att det är det sociala arbetets uppgift att rätta till. Det finns många förståeliga argument för att detta arbete borde göras av andra:

  • ”Andra fält, exempelvis sjukvården, är bättre lämpade för att arbeta med detta. De har mer kunskap om sexuell hälsa och det reproduktiva systemet. SRHR kan sammankopplas med kroppen och borde därför hanteras inom sjukvården.”
  • ”Socialarbetare skall inte utreda och snoka i mer än de måste. Det finns ingen anledning att fråga kring sexualitet om det inte ingår i klientens egen problemformulering. Om klienten vill ha hjälp med något inom SRHR får hen själv ta upp det.”
  • ”Socialarbetare har inte tid att ta in fler perspektiv och arbetsområden. Arbetsbelastningen är redan hög och risken att den ökar om vi börjar fråga om fler saker är överhängande och måste undvikas.”

Alla dessa argument är legitima och bör tas på allvar. Både en önskan om att klienten skall få bästa möjliga hjälp och en rädsla för att den egna arbetssituationen skall bli ohållbar är fullt förståelig, men kan också nyanseras.

”Någon annan borde arbeta med dessa frågor”

Men gör det inte. Det är ingens, och allas, ansvar att prata om sexualitet. Socialarbetare har ofta långvariga klientkontakter som kan krävas för att prata om detta. För att uppnå beteendeförändring, t.ex. bryta ett sexuellt risktagande krävs ofta en långsiktig relation som det sociala arbetes utövare många gånger har privilegiet att ha med sina klienter. Dessutom har det sociala arbetet ofta en holistisk arbetsmodell där sexuell hälsa bör ingå.

”Klienterna vill inte ha frågor om sex”

Det handlar inte om att enbart fråga om sex, utan om hälsa och mående. Dessutom finns det studier som visar att klienter uppskattar att få frågor om sex och sexualitet, framför allt om det ställs utifrån en uppriktig vilja att hjälpa klienten och med en tydlig möjlighet för klienten att låta bli att svara om hen inte vill[6]. Självklart skall vi inte ställa kränkande frågor, men den professionalitet socialarbetare besitter bör göra det möjligt att föra samtal om sexualitet utan att klienten upplever det som kränkande.

Ofta sägs att klienterna själva får ta upp ämnet om de behöver hjälp, men sexualitet är tabu för alla och klienterna tycker också att det är jobbigt att ta upp[7]. Därför måste vi visa att det är ok att prata om!

”Vi kommer att få för mycket att göra”

Det krävs inte att vi genomför terapier inom området, bara att vi öppnar upp för att prata om ämnet så att klienterna kan ange om de behöver hjälp. Därefter kan vi eventuellt hänvisa till annan aktör. Syftet är att klienterna skall få den hjälp de har rätt till. Eftersom att sexuell ohälsa och social utsatthet är sammankopplade kan också arbete med sexuell hälsa ge positiva konsekvenser för klientens mående i stort, och därmed i förlängningen antas minska hjälpbehov och därmed socialarbetarens arbetsbelastning.

Sexuell hälsa ingår i socialt arbete

Svaret på om det är socialarbetarens uppgift att arbeta med sexuell hälsa är alltså JA, både för att det ingår i socialt arbete och för att det ofta saknas andra aktörer som annars antar uppgiften.

Men, vår erfarenhet är att sexualiteten sällan berörs i verksamheter som bedriver socialt arbete. Uppdraget och strukturer kring detta är inte tydligt, socionomutbildningarna ger ingen bra grund. Det hälsofrämjande, långsiktiga arbetet som det sociala arbetet har möjlighet att bedriva överskuggas ofta av akuta lägen och hög arbetsbelastning.

Det kan också finnas en oro för att missbruka maktrelationen till klienten. På området sexuell hälsa och socialt arbete finns en avsaknad av metoder, kunskap och samarbeten. Dessutom finns det ofta organisatoriska hinder för att arbeta med SRHR. Den slutgiltiga konsekvensen av detta blir att den sexuella hälsan hos det sociala arbetets klienter riskerar att vara sämre än den skulle kunna vara.

Texten är sammanställd av Frida Larsson, Social utveckling.

Källhänvisningar

[1] Redogörelsen bygger på information från RFSU (http://www.rfsu.se/sv/Internationellt/Vad-betyder-SRHR/), WHO (http://www.who.int/en/) och WHO 2006 http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sexual_health.pdf 
[2] Se t.ex. Milner & Myers (2007): Sexual issues in social work.
[3] Proposition 2005/06:60, s.33 http://www.regeringen.se/contentassets/7ea5e693dc9d480eb901f7af57563618/nationell-strategi-mot-hivaids-och-vissa-andra-smittsamma-sjukdomar
[4] Hickson et al. 2003, s.5
[5] Lindroth (2013): Utsatthet och sexuell hälsa – en studie om unga på statliga ungdomshem. Faculty of Health and Society, Malmö University
[6] Larsson (2013): Hemlösa missbrukande kvinnor och sexuella identiteter. En diskursanalytisk studie. Masteruppsats, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet.
[7] Craig & du Preez (2004): The knowledge of social workers in private practice regarding human sexuality and sex therapy. Social Work, 40(4), 389-398.

Liknande artiklar

Reportage om Snacka sex i tidningen Ottar

20 april, 2016

                      RFSU:s tidning Ottar har uppmärksammat projektet Snacka sex. Ur reportaget: ”Relationer, övergrepp och droger…


Ta hjälp av kortet som uppmuntrar till hepatitvaccination

17 december, 2014

Vaccination mot hepatit A och B är ett viktigt skydd för personer med intravenöst missbruk. Nu finns ett praktiskt litet kort som underlättar för dig…


Därför vill vi fortsätta att uppmärksamma World Aids Day

1 december, 2014

Den 1 december är det Världsaidsdagen, eller World Aids Day. Men varför ska vi egentligen fortsätta att uppmärksamma den? Hör vad Hanna Rahm som jobbar…


Kunskap överförs lättare än hiv – gör hivtestet!

21 november, 2014

Visste du att det är säkrare att ha sex med en hivpositiv person som får fungerande behandling, än med någon som inte känner till sin…


Ny spännande kurs: Sex- och samlevnadsundervisning i särskolan

7 november, 2014

Sexualitet och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning – vad finns det för normer kring det? Och hur påverkar de normerna elevernas möjligheter att lära känna sin…