Skolrapporterna 2017

 

Skolrapporter- alla 10 Stadsdelsrapporter hittar du här

Nu finns resultat från drogvaneundersökningen 2016 på stadsdelsnivå. I tio stadsdelsrapporter visas trenderna de senaste tio åren när det gäller ungdomarnas användning av alkohol, narkotika, tobak m.m. Elevernas svar kan vara en hjälp i planeringen av det drogförebyggande arbetet i stadsdelen. Bland annat visas att en stor andel ungdomar är oroade över föräldrarnas alkoholkonsumtion. Bland gymnasieelever under andra året är det var femte elev som uppger att de tycker att föräldrarna dricker för mycket. Det är också många elever som anger att de upplevt våld eller hot om våld i hemmiljön.

DvuSkolelevers drogvanor 2016

Unga i Göteborg dricker och röker allt mindre
 
Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare. Även narkotikaanvändningen minskar något. Det visar en ny undersökning från Göteborgs Stad om skolelevers drogvanor.

I mars 2016 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) en enkätundersökning om drogvanor. Enkäten riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet i Göteborg. Totalt svarade 3 826 elever i årskurs 9 och 4 365 elever i år 2 på gymnasiet på frågor om sina erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om drogvanor bland eleverna. Resultatet används som underlag i det förebyggande arbetet i stadsdelarna.

Det är femte gången som Göteborgs Stad kartlägger skolelevers drogvanor. Tidigare undersökningar genomfördes 2004, 2007, 2010 och 2013.

Skolelevers drogvanor 2016 Hela rapporten.

Gymnasier åk 2 Redovisning per gymnasium, kommunala och fristående.

Enkät 2016 år 9

Enkät 2016 gymnasiet år 2

Bildspel dragning drogvaneundersokningen 2016-10-06 Göteborg

Teknisk rapport 2016

Isabella Gripe CAN bildspel

 

Resultaten i undersökningen 2016 visar att:

Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare
Allt färre skolelever i Göteborg dricker alkohol
Alkoholanvändningen bland elever i årskurs 9 har halverats sedan den första drogvaneundersökningen. I årets undersökning uppgav 35 procent av niondeklassarna att de någon gång druckit alkohol. Motsvarande siffra 2004 var 70 procent. Även i gymnasiets år 2 har drickandet minskat. 69 procent uppger att de druckit alkohol det senaste året, vilket kan jämföras med 88 procent år 2004.

Berusningsdrickandet fortsätter minska
Intensivkonsumtionen av alkohol, det vill säga andelen elever som dricker sig berusade minst en gång i månaden, har minskat kraftigt: från 23 procent 2007 till sju procent 2016 när det gäller niondeklassarna. Även i gymnasiets år 2 har berusningsdrickandet minskat kraftigt de senaste åren.

Debutåldern har höjts
Göteborgs skolelever debuterar allt senare med alkohol. Knappt fyra procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de berusat sig vid 13 års ålder.

Färre negativa konsekvenser av alkoholen
Det minskade drickandet och den högre debutåldern gör att de negativa konsekvenserna av drickandet minskar. Andelen elever som uppger att de hamnat i bråk, råkat ut för olyckor eller haft oönskat sex har minskat markant.

Färre elever röker
Allt fler avstår helt från cigaretter. Andelen elever som röker dagligen har minskat de senaste åren. Tre procent av niondeklassarna och sex procent av gymnasieeleverna uppger att de röker dagligen. Även det tillfälliga rökandet fortsätter att minska. Däremot har snusandet ökat något bland pojkar i år 2 sedan den förra undersökningen.

Elevernas föräldrar är allt mer restriktiva till alkohol
Sex procent av eleverna i årskurs 9 och 28 procent av eleverna i gymnasiets år 2 uppger att de blivit bjudna på alkohol i eget glas av föräldrarna eller vårdnadshavarna. Motsvarande siffror 2007 var 17 respektive 44 procent.

 
Även narkotikaanvändningen minskar något
Narkotikan minskar något i såväl årskurs 9 som gymnasiets år 2
Andelen elever som någon gång använt narkotika minskar något i såväl årskurs 9 som i gymnasiets år 2 i de flesta av Göteborgs stadsdelar. Totalt uppger sju procent av eleverna i årskurs 9 och 20 procent av eleverna i gymnasiets år 2 att de använt narkotika.

Cannabis dominerar. Användandet av Spice har minskat kraftigt
Cannabis är fortfarande den klart dominerande drogen. Få elever uppger att de använt andra droger än cannabis. Användandet av Spice (syntetisk cannabis) har minskat kraftigt sedan den förra undersökningen.

Narkotikaanvändandet är vanligare i de centrala stadsdelarna, men Majorna-Linné och Centrum har brutit trenden
Användandet är liksom i tidigare undersökningar högst i de centrala stadsdelarna, men i såväl Majorna-Linné som Centrum har narkotikaanvändningen sjunkit jämfört med förra undersökningen.

Allt färre elever skolkar
Rapporten tar också upp så kallade risk- och skyddsfaktorer, alltså förhållanden som ökar respektive minskar sannolikheten för olika missbruk. Att elever trivs och är närvarande i skolan är avgörande skyddsfaktorer. Undersökningen visar att skolket har minskat kraftigt sedan 2007. En klar majoritet av eleverna uppger också att de trivs bra i skolan. 

Vad beror nedgångarna på?
De beror sannolikt på en kombination av flera faktorer, exempelvis:

Drogförebyggande och hälsofrämjande arbete: Göteborgs Stad har arbetat aktivt mot droger under flera års tid med utbildningsinsatser och information till personal, föräldrar och föreningsliv. Några exempel är Trestadsprojektet mot cannabis och att upplysa föräldrar om riskerna med att bjuda sina barn på alkohol. Många skolor arbetar också systematiskt för att minska skolk, som är en riskfaktor.
Hälsotrender bland unga: Det är en generell trend i Europa med minskad alkohol- och droganvändande bland unga.
Sveriges restriktiva politik och åtgärder för att minska tillgängligheten.
Förlängd ungdomstid: Ungdomar flyttar hemifrån senare idag än tidigare. Ökad möjlighet till föräldrakontroll kan ha bidragit till nedgången.
Nya arenor: Ungdomarna har fler arenor idag där de kan umgås och där inte alkohol förekommer. Datorspelskulturen är ett exempel på ett socialt sammanhang som har som konsekvens att ungdomar dricker mindre.
Social påverkan: Ju fler som inte dricker, desto mindre blir förväntan på att man ”måste” dricka.
 
Så arbetar staden vidare med det förebyggande arbetet
Alla stadsdelar får i vinter en rapport med lokala siffror som underlag för att utveckla sitt drogförebyggande arbete.
Enheten Social utveckling fortsätter stötta skolorna i att arbeta strategiskt: policyarbete, undervisningsmaterial, dialogcaféer, utbildningar för personal m m.
Staden intensifierar arbetet på gymnasieskolorna med utbildningsinsatser och information till föräldrar och personal. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan Mini-Maria, Social utveckling, stadsdelsförvaltningarna och gymnasieskolorna.
Göteborgs Stad ska anta en ny alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakshandlingsplan (ANDT) under 2017. Den nya planen ger en gemensam strategisk riktning för stadens förebyggande arbete. Resultaten från drogvaneundersökningen 2016 kommer vara ett av underlagen till det nya styrdokumentet.
Göteborgs Stad satsar stort och långsiktigt på att skapa en mer jämlik stad. Satsningen går under namnet Jämlikt Göteborg och syftet är att minska skillnaderna i göteborgares livsvillkor och hälsa. Forskning visar att ju mer ojämlikt ett samhälle är desto fler sociala problem, såsom drogmissbruk. Därför görs nu genomgripande insatser för att ge alla barn en god start i livet och goda förutsättningar genom skolåren.  Läs mer på http://goteborg.se/jamlikt

 

Tidigare drogvaneundersökningar hittar du här

 

 


Läs mer