Fakta om dopning

Publicerad den

ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)

ettanfofdopning
Merparten används utanför elitidrottsvärlden
Mellan 5 och 10 procent av de dopningsmedel som konsumeras i Sverige beräknas utnyttjas av aktiva idrottare. Dopning räknas i första hand som ett samhällsproblem och inte ett idrottsproblem.

Vad räknas till dopning?
Utanför idrottsvärlden syftar dopningsmedel framför allt till hormondopning med anabola androgena steroider(förkortas AAS – anabola betyder uppbyggande, androgena betyder manliga, steroid syftar till hormonets molekylstruktur). Alla anabola androgena steroider är syntetiska ämnen som liknar eller är ett förstadium till det manliga könshormonet testosteron. Steroiden nandrolon används som läkemedel främst för att behandla patienter som saknar egen produktion av testosteron eller vid behandling av benskörhet hos äldre patienter. Dopning med tillväxthormon GH (growth hormone) förekommer men är ovanligt (högt pris och svåra hormonella biverkningar).

Svårt att uppskatta hur många som dopar sig
Det är oklart hur utbrett användningen av dopningspreparat är. I rapport från FHI som inventerat bland annat utbredning av dopning understryker utredaren Kajsa Mickelsson svårigheterna att uppskatta antalet användare på basis av de undersökningar som gjorts. Slutsatsen är att fler än 10 000 personer antas ha använt dopningspreparat de senaste året. Uppgifter från Karolinska universitetssjukhusets sektion Dopingjouren talar för att antalet är väsentligen högre (mellan 60 000 och 100 000 användare).

Antalet brott och beslag har ökat det senaste decenniet. Det är oklart om det ska tolkas som ett tecken på ökat användande. Att beslag av dopningspreparat ökar kan bero på förändrade resurser, stora enskilda tillslag och ändrade
prioriteringar. FHI poängterar i sin inventering av att beslagen fyrdubblats på 15 år. I undersökningar som bygger på ungdomars svar om själva om de prövat dopning visar att en procent av männen och en halv procent av kvinnorna någon gång testat dopningspreparat.

Syften med att dopa sig
I den vetenskapliga litteraturen talar man ofta om främst tre skilda syften att missbruka anabola steroider.
Utanför idrotten används dopningsmedel främst för att få en mer muskulös och kraftfull kropp, bli starkare och eller mer
aggressiv.

Kuskapen om vilka effekter dopningsmedel har på kroppen är begränsad, framför allt på lång sikt. Det står dock klart att användningen kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem såsom allvarliga depressiva symtom och aggressivitet.

_______________________________________________________________________________

Effekter av androgena steroider

Fysiologiska och psykologiska effekter av dopning
De kortsiktiga biverkningarna av androgena anabola steroider är väl kartlagda. Mer forskning krävs för att fastställa effekter på sikt.

Tecken som kan tyda på missbruk av anabola androgena steroider

  • Anmärkningsvärd muskeltillväxt
  • Kraftig viktuppgång på kort tid
  • Bröstförstoring
  • Nytillkommen, svår akne
  • Nedsatt sexuell funktion och infertilitet
  • Håravfall
  • Bristningar i senor och muskler
  • Nytillkomna psykiska besvär som aggressivitet, depression eller oro och ångest

Så påverkar AAS kroppen De kortsiktiga biverkningarna av anabola steroider är väl kartlagda dock inte de långsiktiga.

  • AAS i hög koncentration gör att man slutar växa. Kroppen uppfattar de höga hormonnivån som en signal att längdtillväxten är tillräcklig och områden i skelettet där tillväxten sker sluts.
  • Spermiernas funktion försämras och man får problem att skaffa barn.
  • Risk för hjärtmuskelförstoring
  • Blodfetterna försämras och ger en risk för åderförkalkning.
  • Eventuellt ökar risken för blodpropp och högt blodtyck.
  • Belastningen på levern är hög, risk att utveckla gulsot samt tumörer
  • Bröstförstoring
  • Akne och oljig hud, fett hår
  • Hudbristningar och håravfall
  • Muskel- och senbristningar

En av fyra missbrukare upplever psykiatriska problem:

  • Agressivitet
  • Paranoida vanföreställningar
  • Depression
  • Affektlabilitet
  • Panikångest
  • Psykos
  • Sömnstörningar
  • Beroende av anabola steroider

FHI:s inventering visar att dopningsmedel mestadels används i kurer om 6–12 veckor varvat med lika långa dopningsmedelsfria uppehåll. Symtompanoramat brukar beskrivas i tre faser. FAS I: I början av kuren får den som missbrukar AAS ofta ökad energi, större självförtroende, blir lättirriterad och fientlig. FAS II: Impulskontrollförlust, affektlabilitet, paranoida vanföreställningar och aggressivitet. FAS III: Efter att kuren avslutats apati, depression, ångest, affektlabilitet och koncentrationssvårigheter. Ett blandmissbruk med narkotika, alkohol och eller andra läkemedel är inte ovanligt och kan förvärra biverkningarna.
Källor: 1. Dopning (hormondopning), Internetmedicin.se. Thord Rosén, endokrinologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). 2. Faktainformation från Dopningjournen.se, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholmsläns landsting 3. Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. Kajsa Mickelsson. Statens Folkhälsoinstitut, FHI (2009)
Läs mer på dopningjouren.se

_______________________________________________________________________________

Tillgänglighet
Det är enkelt att få tag
på dopningsmedel. Internet spelar en stor roll för marknadsföring och handel
samt för att samla och utbyta kunskap.

Lagar och regler
Sedan 1999 är innehav, bruk och försäljning av dopningsmedel straffbelagt i Sverige.
Straffen för brott mot dopningslagen är lägre än för brott mot
narkotikastrafflagen.

Hur förebygga användandet av dopning?
I inventeringen konstaterar FHI att metoder för prevention i gymmiljöer håller på
att utvecklas. I övrigt är dock preventions- och behandlingsforskningen inom
dopningsområdet outvecklad.
Många frågor om vilka åtgärder som är effektiva
för att begränsa och behandla dopningsproblem kvarstår obesvarade.

Liknande artiklar

CAN Fakta om ANDT

2 maj, 2016

Här hittar du svar på några vanliga frågor om alkohol och narkotika och också våra faktablad om olika typer av preparat.


Cannabis

8 september, 2014

Drugnews Ur hampväxten Cannabis Sativa kan drogerna hasch, marijuana och andra beredningar som hascholja utvinnas. Förr en kulturväxt för tillverkning av rep, segelduk, papper och…


Publikationer från Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika

31 mars, 2014

Statens folkhälsoinstitut Här återfinns de produktioner som togs fram inom projekten Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén. Länk till publikationerna


Cannabis – om spridningen, skadeeffekterna, sambanden med tobak och hur missbruk kan förebyggas

31 mars, 2014

Folkhälsoinstitutet Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland svenska ungdomar och användningen ökar. I medierna fortsätter debatten mellan dem som vill legalisera drogen och deras…


Narkotika- lästips och länkar

20 mars, 2014

Webbplats UR Kunskapsbanken Att nå fram med ANDT-undervisning Påverka på rätt sätt med berörande berättelser om droger Läs mer popNad En populärvetenskaplig webbplats för forskning…