Nationella utgångspunkter

Socialtjänstlagen har en paragraf om brottsutsatthet, och Socialstyrelsen har gjort en vägledning: Socialtjänstlagens femte kapitel paragraf 11 handlar om stöd till brottsutsatta. Där står att: ”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver”. Lag (2012:776).

 

Socialstyrelsens vägledning

Brottsoffer och deras närstående – Socialstyrelsen Socialstyrelsen har gjort en vägledning som ska fungera som ett stöd vid bedömningar av behov av insatser för brottsoffer och deras närstående. Vägledningen ger också en allmän översikt om vad brottsutsatthet kan innebära och ger tips om var mer information finns att hämta, i lagstiftning och föreskrifter, i Socialstyrelsens handböcker och utbildningsmaterial, men också i form av en läslista över aktuell litteratur inom brottsofferområdet.Vägledningen ger även en första orientering om brottsoffers behov och reaktioner samt vikten av att socialtjänsten möter brottsutsatta och deras närstående med öppenhet och empati. Ett kapitel ägnas särskilt åt de behov som uppstår för personer som lever med skyddad identitet.  

 

Lokala utgångspunkter

Trygg i Göteborg

Göteborgs Stad och polisen har sedan 2010 haft en central överenskommelse om samverkan. År 2013 initierades ”Trygg i Angered”-modellen, vilket innebar en utvecklad samverkansmodell som sedan spridits till flera stadsdelar. Trygg i-modellen infördes nyligen i hela Göteborg.

Modellen innebär en fördjupad och mer strukturerad samverkan som utgår från den lokala lägesbilden i respektive stadsdel. Invånarna involveras i högre grad och deras upplevelse av vad som skapar otrygghet är en viktig grund för prioriteringar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. I modellen ingår även medborgarlöften, det är åtaganden som polis och stadsdel gör till invånarna för att arbeta mot särskilt angelägna problem som skapar otrygghet. Medborgarlöften kommer att tas fram i samtliga stadsdelar under 2016.Skärmklipp Hjulet

FAKTA | Trygg i-modellen

• Trygg i-modellen innebär en fördjupad, strukturerad samverkan på bred front som utgår från en gemensam lokal lägesbild.

• Invånarna involveras i högre grad och deras upplevelse av vad som skapar otrygghet är en viktig grund för prioriteringar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

• I modellen ingår även medborgarlöften, åtaganden som polis och stadsdel gör till invånarna för att arbeta mot särskilt angelägna problem som skapar otrygghet.

• Medborgarlöften kommer att tas fram för samtliga stadsdelar under 2016.

 

Dialog och samarbete – Göteborgs stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande program

Människor ska känna sig trygga att vistas i Göteborg, när som helst på dygnet, ute och inne. Hur det ska gå till beskrivs i ett nytt program – och hela staden ska vara med i arbetet. 
I programmet finns en tyngdpunkt i insatser riktade till barn och unga och deras föräldrar. Det främjande arbetet innebär att medverka till goda uppväxtförhållanden, att stärka skyddsfaktorer i hem, skola, fritid,
närområde och samhälle.

Ett exempel är det tredje strategiska området som heter ”Där människor möts – om samspelet mellan människor och fysisk miljö”. Där är målet formulerat enligt följande: Människor känner sig trygga på platser ute och inne i Göteborg.För att nå målet ska vi verka för att stadens offentliga rum är öppna, trygga och tillgängliga för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet. Samhälleliga funktioner ska befolka platser och vara synliga i de offentliga miljöerna.

 

 

Göteborgs Stads plan för våld i nära relationerNamnlös

Göteborgs Stads plan1 mot våld i nära relationer är ett stadsövergripande styrdokument som riktar sig till alla kommunala förvaltningar och bolag. Att upprätta en plan är ett sätt att enligt socialtjänstlagen (3 kap. 3 §) säkerställa att insatser inom socialtjänsten är av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Planen omfattar allt våld i nära relationer, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt våld. Den omfattar personer som är utsatta för våld i nära relationer, barn som upplever våld i nära relationer samt personer som utövar våld i nära relationer. Ett särskilt fokus ligger, i enlighet med uppdraget, på asylsökande och papperslösa personer som är utsatta för våld i nära relationer. Planen omfattar inte våld utanför nära relationer.

Det övergripande målet för arbetet mot våld i nära relationer i Göteborgs Stad är visionärt och innebär att våld i nära relationer har upphört. Identifierade utvecklingsområden för att sträva mot detta mål är:

  • Likabehandling
  • Samordning och samverkan
  • Kompetensutveckling
  • Bemötande
  • Stöd och skydd
  • Information
  • Permanent boende
  • Temporärt boende
  • Kontroll och uppföljning av verksamheter som utför insatser enligt Socialtjänstlagen
  • Uppföljning

 

Utvärdering-brottsutsatta1-212x300

Sammanfattning av ”Utvärdering av stöd till brottsutsatta i Göteborg”

2008 påbörjades ett projekt för att utvärdera stödet till brottsutsatta i Göteborg. Projektet genomfördes av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs Stad. Slutrapporten ”Utvärdering av stöd till brottsutsatta i Göteborg”, gavs ut 2010.

Rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av verksamheter, samt intervjuer med brottsutsatta och personer som i sin yrkesroll möter brottsutsatta. Utvärderingen visar att en stor del av stödet ges av ideella organisationer som erbjuder mer praktisk hjälp medan de kommunala verksamheterna är mer inriktade på krisbearbetning och bedrivs av utbildade professionella. Socialtjänsten har enligt lag ett ansvar att stötta brottsutsatta, men på grund av tidsbrist, hög arbetsbelastning och budgettryck motverkar de på många sätt utsatta att söka stöd där. De utsatta ser det inte heller som naturligt att vända sig till socialkontoren.

Rapporten visar att äldre, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, i social utsatthet samt  ohälsa och beroendeproblematik, och som har blivit brottsutsatta, behöver mer stöd och upplysning.