Effekter av androgena steroider
Effekter av androgena steroider
Tecken som kan tyda på missbruk av anabola androgena steroider
- Anmärkningsvärd muskeltillväxt
- Kraftig viktuppgång på kort tid
- Bröstförstoring
- Nytillkommen, svår akne
- Nedsatt sexuell funktion och infertilitet
- Håravfall
- Bristningar i senor och muskler
- Nytillkomna psykiska besvär som aggressivitet, depression eller oro och ångest
Så påverkar AAS kroppen
De kortsiktiga biverkningarna av anabola steroider är väl kartlagda dock inte de långsiktiga.
- AAS i hög koncentration gör att man slutar växa. Kroppen uppfattar de höga hormonnivån som en signal att längdtillväxten är tillräcklig och områden i skelettet där tillväxten sker sluts.
- Spermiernas funktion försämras och man får problem att skaffa barn.
- Risk för hjärtmuskelförstoring
- Blodfetterna försämras och ger en risk för åderförkalkning.
- Eventuellt ökar risken för blodpropp och högt blodtyck.
- Belastningen på levern är hög, risk att utveckla gulsot samt tumörer
- Bröstförstoring
- Akne och oljig hud, fett hår
- Hudbristningar och håravfall
- Muskel- och senbristningar
En av fyra missbrukare upplever psykiatriska problem:
- Agressivitet
- Paranoida vanföreställningar
- Depression
- Affektlabilitet
- Panikångest
- Psykos
- Sömnstörningar
- Beroende av anabola steroider
FHI:s inventering visar att dopningsmedel mestadels används i kurer om 6–12 veckor varvat med lika långa dopningsmedelsfria uppehåll.
Symtompanoramat brukar beskrivas i tre faser.
FAS I: I början av kuren får den som missbrukar AAS ofta ökad energi, större självförtroende, blir lättirriterad och fientlig.
FAS II: Impulskontrollförlust, affektlabilitet, paranoida vanföreställningar och aggressivitet.
FAS III: Efter att kuren avslutats apati, depression, ångest, affektlabilitet och koncentrationssvårigheter.
Ett blandmissbruk med narkotika, alkohol och eller andra läkemedel är inte ovanligt och kan förvärra biverkningarna.
Källor:
1. Dopning (hormondopning), Internetmedicin.se. Thord Rosén, endokrinologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).
2. Faktainformation från Dopningjournen.se, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholmsläns landsting
3. Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. Kajsa Mickelsson. Statens Folkhälsoinstitut, FHI (2009)