Fakta om dopning

Merparten används utanför elitidrottsvärlden
Mellan 5 och 10 procent av de dopningsmedel som konsumeras i Sverige beräknas utnyttjas av aktiva idrottare. Dopning räknas i första hand som ett samhällsproblem och inte ett idrottsproblem.

Vad räknas till dopning?
Utanför idrottsvärlden syftar dopningsmedel framför allt till hormondopning med anabola androgena steroider(förkortas AAS – anabola betyder uppbyggande, androgena betyder manliga, steroid syftar till hormonets molekylstruktur). Alla anabola androgena steroider är syntetiska ämnen som liknar eller är ett förstadium till det manliga könshormonet testosteron. Steroiden nandrolon används som läkemedel främst för att behandla patienter som saknar egen produktion av testosteron eller vid behandling av benskörhet hos äldre patienter. Dopning med tillväxthormon GH (growth hormone) förekommer men är ovanligt (högt pris och svåra hormonella biverkningar).

Svårt att uppskatta hur många som dopar sig
Det är oklart hur utbrett användningen av dopningspreparat är. I rapport från FHI som inventerat bland annat utbredning av dopning understryker utredaren Kajsa Mickelsson svårigheterna att uppskatta antalet användare på basis av de undersökningar som gjorts. Slutsatsen är att fler än 10 000 personer antas ha använt dopningspreparat de senaste året. Uppgifter från Karolinska universitetssjukhusets sektion Dopingjouren talar för att antalet är väsentligen högre (mellan 60 000 och 100 000 användare).
Antalet brott och beslag har ökat det senaste decenniet. Det är oklart om det ska tolkas som ett tecken på ökat användande. Att beslag av dopningspreparat ökar kan bero på förändrade resurser, stora enskilda tillslag och ändrade prioriteringar. FHI poängterar i sin inventering av att beslagen fyrdubblats på 15 år.
I undersökningar som bygger på ungdomars svar om själva om de prövat dopning visar att en procent av männen och en halv procent av kvinnorna någon gång testat dopningspreparat.

Syften med att dopa sig
I den vetenskapliga litteraturen talar man ofta om främst tre skilda syften att missbruka anabola steroider
Utanför idrotten används dopningsmedel främst för att få en mer muskulös och kraftfull kropp, bli starkare och eller mer aggressiv.

Kuskapen om vilka effekter dopningsmedel har på kroppen är begränsad, framför allt på lång sikt. Det står dock klart att användningen kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem såsom allvarliga depressiva symtom och aggressivitet.

Fysiologiska och psykologiska effekter av dopning
De kortsiktiga biverkningarna av androgena anabola steroider är väl kartlagda. Mer forskning krävs för att fastställa effekter på sikt. 

Tillgänglighet
Det är enkelt att få tag på dopningsmedel. Internet spelar en stor roll för marknadsföring och handel samt för att samla och utbyta kunskap.

Lagar och regler
Sedan 1999 är innehav, bruk och försäljning av dopningsmedel straffbelagt i Sverige. Straffen för brott mot dopningslagen är lägre än för brott mot narkotikastrafflagen.

Hur förebygga användandet av dopning?
I inventeringen konstaterar FHI att metoder för prevention i gymmiljöer håller på att utvecklas. I övrigt är dock preventions- och behandlingsforskningen inom dopningsområdet outvecklad.
Många frågor om vilka åtgärder som är effektiva för att begränsa och behandla dopningsproblem kvarstår obesvarade.