Konferens i Göteborg, dokumentation

12 november 2014 hölls en konferens om den miljöförstörelse som orsakas av narkotikaproduktionen i världen. Konferensens mål var att lyfta fram problematiken och presentera aktuell kunskap samt summera forskning inom området. Konferensen samarrangerades av Institute for Security & Development Policy (ISDP) och Kunskapskällar´n vid Social resursförvaltning i Göteborgs Stad.   Konferensen filmades på beställning av Länsstyrelsen Big marijuana. Dr Kevin Sabet Argument mot legalisering av cannabis. Erik Lejonmarck Cannabisodlingens risker för allmänheten, brukare och interventionspersonal. Dr Wouter Vanhove Miljökostnader av cannabisproduktion. Benny Van Camp Produktion av syntetiska droger och miljöeffekter. Werner Verbruggen Analys av avloppsvatten och dumpning av syntetisk narkotika i vattensystem. Fay Watson Avslutning, Ordförande i Social resursnämnd Dario Espiga   Föreläsningar, bildspel Erik Leijonmarck– Argument mot legalisering av cannabis Benny Van Camp– Preventing Drug Usage by Utilising Environmental Arguments Werner Verbryggen– Synthetic drugs production and environmental effects Fay Watson– What can we learn from the environmental impact of drug production? Wouter Vanhove– Hazards of illicit indoor cannabis plantations for growers, users, intervention staff and the environment Kevin Sabat– Marijuana: What the Science Says and What You Need to Know

_________________________________________________

Narkotikaindustrins påverkan på samhällen Skriften beskriver hur narkotikaindustrin bidrar till Sveriges och länders fattidgom, skadar miljön och leder till konflikter och inbördeskrig. Är droganvändning bara skadligt för den egna kroppen? I den här skriften, Narkotikaindustrins påverkan på samhällen utgiven av Institutet för Säkrhets- och Utvecklingppolitik (ISDP), sätts narkotikaindustrin in i ett internationellt sammanghang. Ladda ner Narkotikaindustrins påverkan på samhällen här

_________________________________________________

Artikel i Metro- Så mycket regnskog skövlas för varje lina kokain

Uträkningar visar hur mycket knarket skadar miljön. Varje lina kokain innebär en kvadratmeter skövlad regnskog och produktionen av en cannabisjoint med högenergilampor motsvarar samma energiförbrukning som en 100-wattslampa som lyser i 25 timmar. Regnskogen i Sydamerika huggs ned för att kokainet ska flöda till Stureplan – och varje cannabisjoint gör Earth hour meningslös. – Narkotikan är en miljöbov som förstör vår planet, säger Walter Kegö, forskare på ISDP. Utgångspunkten är att narkotikan har flera bieffekter som många aldrig tänker på: Cannabisodlingarna som ofta finns inomhus är energi­krävande eftersom plant­orna behöver högenergilampor. Walter Kegö förklarar att produktionen av en färdig cannabisjoint motsvarar samma energiförbrukning som en 100-wattslampa som lyser i 25 timmar. Enligt ISDP bränner kokaodlarna i Syd- och Centralamerika varje dag ned 500 fotbollsplaner av den krympande regnskogen för att kunna använda marken. Det finns beräkningar på att varje lina kokain innebär en kvadratmeter skövlad regnskog, säger Walter K­egö. K­okabladen behandlas sedan med cement och bensin för att bli bensoylmetylekgonin – eller i mer vardagligt tal kokain. – Restprodukterna som innehåller väldigt mycket gifter slängs i floderna. Det leder till att växt- och djur­livet påverkas. Samma problematik finns med de syntetiska drogerna – till exempel amfetamin, metamfetamin och ecstasy. Varje färdigt gram för med sig 20-40 gånger så mycket giftiga restprodukter. – Narkotikatillverkarna lastar en van med de giftiga tunnorna och kör ut i skogen och sätter eld på det, e­ller så slänger de det bara i kanalerna. De tar inget ansvar alls, det åker bara ut. Det är på uppdrag av Folkhälsomyndigheten som ISDP har sammanställt kunskapsläget om narkotikans miljöpåverkan i rapporten ”Knark – en miljökatastrof”, som publicerades den 12 n­ovember.

_________________________________________________

Artikel i Vårt Göteborg  – Att tillverka ett gram kokain i Sydamerika kräver skövling av fyra kvadratmeter regnskog, och produktionen av ett kilo marijuana motsvarar utsläpp av 4000 kilo koldioxid! Multiplicera sedan med mängderna som förbrukas en vanlig helg i Göteborg, Stockholm eller Sverige så inser man snart att det handlar om enorma miljömässiga konsekvenser, säger Ove Lundgren, utvecklingsledare på social resursförvaltning och en av arrangörerna bakom konferensen Narkotikan – en miljökatastrof.

_________________________________________________